I dessa dagar kommer jag att tänka på Nicorettes gamla annonsbild om pojken som håller en pinne i munnen och det står ”barn gör inte som föräldrar säger utan som dom gör”. Varför detta har poppat upp i mitt i huvud är givetvis de nu pågående aktuella händelser som ”mut-affärer i Göteborg, Juholt affären etc.
Jag saknar perspektivet ledare som förebild i debatten. Det tycks mest handla om juridiken, blir man inte fälld så är allt ok. Detta även om frikännandet beror på att preskriptionstiden gått ut eller att summan är av ”ringa art” (hur nu det kunde anses att 40.000:- som muta i fallet med den före detta tekniska chef på kommunala Poseidon i Göteborg  kan vara av ringa art förstår jag inte riktigt men det är väl en annan fråga ). Lyssnade idag på radion ang. Juholt affären där flera intervjuade instämde att det han gjort är fel (inkl. Juholt själv om jag förstått saken rätt) men om han nu bara blir frikänd så är allt förlåtet.

Ledarna ifråga (och vissa andra för den delen) tycks inte se frågan ur ett ledarperspektiv och de tycks inte förstå sin förebildsroll. Som ledare skall man ”visa vägen” dvs. hur man vill att andra skall bete sig skall man själv göra för att med exemplets makt visa vägen. För mig säger dom, likt Nicorette reklamen, att det är okay att göra som jag gör och det kan dom väl ändå inte mena, eller?

För mig är förebildsledarskap sund förnuft och en av de viktigaste kriterierna för en bra ledare, vad tycker du?